Då staten sparar åt kommunerna
30.03.2015 18:58
Jag har haft glädjen att vara med på ett flertal olika valdebatter och tillställningar den senaste tiden. Ja, det är en av fördelarna av att vara hemma på heltid, att man hinner med att besöka släkt och vänner och även olika tillställningar. En stor del av diskussionerna fokuserar på landets ekonomi. Är den hållbar? Hur ska vi få landets ekonomi på fötter igen?
De flesta av kandidaterna som siktar på Granitborgen i Helsingfors, är sällsynt överens om att landets offentliga ekonomi bör förbättras. Sedan finns en räcka med olika förslag om vad som kunde göras och lika många välfärdsåtaganden som man värnar om och som man absolut ska ha kvar. På en tillställning så kastade man även fram färska uppgifter på hur mycket staten hade minskat på kommunernas åtaganden. Jag satt själv rätt tyst när detta kastades fram, men inom mig började en växande ilska pyra lite försiktigt. Jag hade velat höra vad man konkret avsåg när man kastar fram ett sådant påstående. Vilken uppgift har man tagit bort från kommunernas 530 lagstadgade uppgifter?
Tyvärr, blev tiden lite knapp men frågan maler vidare och dyker lite likt ett störande skavsår upp med jämna mellanrum i min hjärna. Vilken uppgift är borta? Låter lite som leken finn fem fel, bara att den förlorande får betala med höjt skattöre för kommunen :)
Som på beställning dimper sedan ett kommunalekonomiskt info-epostmeddelande ner i min epost. En av rubrikerna i Kommunförbundets infobrev fångar genast min uppmärksamhet; "Statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter blev få" (ursäkta den egna fria översättningen från finska). Tydligen är det flere än jag som nu sysslar med samma lek!
Ingen mindre än landets statsminister har avgett en översikt över hur de strukturpolitiska åtgärderna har bitit på den offentliga ekonomin under den regeringsperiod som nyss avslutats. När han själv skriver det så låter det säkert lika bra som hans berömda leende, men under kommunförbundets kritiska granskning finns det få soliga nyheter.
När man igångsatte programmet så skulle den offentliga kommunala ekonomin spara in 2 miljarder euro i 2017 års värden. Häften, eller 1 miljard euros inbesparing i kommunernas utgifter, ska fixas genom att staten ska lätta på lagstiftningen och minska på kommunernas lagstadgade uppgifter. Den andra miljarden skulle kommunerna själva åstadkomma genom att effektivera sin verksamhet och genom att öka kommunalskatteuttaget.
Vad har då hänt? Kommunförbundets VD konstaterar att kommunernas skyldigheter har i verkligheten ökat under den senaste perioden och ingen minskning är i sikte. Den subjektiva rätten till dagvård finns kvar och ingen ändring i förmåner och stöd åt befolkningen. Inga lindringar i normer eller personaldimensionering. Nej, som jag sade i början, jag kan inte nämna någonting som jag kunnat konstatera att, nu kan vi sluta göra detta! Däremot har kommunerna minsann fått dra sitt strå till stacken. I 2014 års preliminära bokslut syns att kommunerna i landet har vidtagit åtgäder för att stävja ekonomin. Personalutgifterna i kommunerna har minskats med 400 miljoner och skatteutttaget har ökats och gett kommunerna 390 miljoner mera i skatteintäkter. Så miljarden 2017 är snart fixad från kommunernas sida.
Staten å sin sida har minskat på kommunernas statsandelar, vilket fick många kommunala ekonomichefer att slita sitt hår av förtvivlan. De första statsandelsprognoserna visade normala intäkter, men på hösten fick man nya bantade prognoser till många kommuner som vände upp och ner på hela budgetarbetet. Att minska kommunernas statsandelar balanserar dock inte den offentliga ekonomin utan flyttar bara över finansieringen från staten till den kommunala kassakistan.
Vet just du vilken kommunal uppgift som man inte längre ska sköta om kommunalt, skicka in åt mig så ska vi tillsammans försöka lista upp dem :)